Feliz Ano Novo!

Vi är just nu på camping Rio Formosa, strax utanför Tavira, och firar nyåret. Under dagen har vi varit inne i Tavira, först och främst för ett veterinärbesök eftersom Elsa har fått en muskelinflammation. Det var inga problem att få träffa en veterinär som gjorde en grundlig undersökning,  till ett rimligt pris. Inte heller några extra påslag för att det är nyårsafton. Vi  känner oss trygga och nöjda med besöket och nu blir det några stillsamma dagar för Elsas del. img1546286179326.jpg

Vi hann också med en kortare rundvandring (utan hund, hon fick bli i husbilen) i vackra Tavira. Solen sken från en klarblå himmel och uteserveringarna var fyllda med människor. Eftersom vi var både hungriga och törstiga så frågade vi en äldre gentleman om det gick för sig att dela hans bord. Gentlemannen visade sig vara ”Yngve” från Oslo och vi fick ett fantastiskt möte som blir svårt att glömma. Han tillbringar åtta månader av året här i Tavira och lever gott utifrån devisen ”Bättre leva kort och gott än länge och tråkigt”. Han upplever att han unnar sig allt han behöver och hur han än försöker lyckas han inte göra slut på sin pension före nästan utbetalning kommer. Det viktigast för honom är gemenskapen med vännerna, prylar är mindre viktiga. Han citerade ett kinesiskt ordspråk som kan vara väl värt att tänka på inför det nya året,  ”har du fler än tre ting äger tingen dig!”

Trots att det inte har hänt några större saker denna dag så har vi haft en väldigt fin dag. Innan vi lämnar denna del av Portugal kommer vi att besöka Tavira igen och återkommer med mer text och bild.

Till Er alla där hemma, läsare och följare av vår blogg, vill vi önska ett riktigt GOTT NYTT ÅR!!!img1546240069370.jpg

/Eva och Lars-Olof

En annorlunda jul 2018

Vi har nu legat still på Alvor camping som ligger ca 45 km öster om Portugals sydvästra udde. Från början var vår tanke att stanna 2-3 dygn, men hög trivselfaktor har gjort att vi nu inne på 12:e dygnet. Vädret har varit med oss hela tiden och vi får emellanåt nypa oss i armen för att förstå att resan vi planerade har blivit verklighet.

För två år sedan, julen 2016, efter en nära väns bortgång och att vi fått avliva vår älskade hund Donna, började vi fundera på att göra något annorlunda. Livet rusar på väldigt fort och ibland behöver vi stanna upp för att tänka efter vad vi gör med våra liv. Vi hade i december sålt vår första husbil och väntade på vår nästan nya Pilote. Våren 2017 började vi diskutera att övervintra i södra Portugal. På våren när vi hade hämtat ut vår Pilote växte tankarna starkare om en resa söderut så vi började räkna och spara ihop en buffert inför en resa med start hösten 2018.

Förra julen började vi förbereda våra barn och barnbarn på att om det gick som vi ville så skulle vi inte vara hemma med traditionsenligt julfirande på Ringsholm julen -18. Någon kanske tycker att det var lång tid fram till själva resan. Men eftersom det krävdes en del planering på hemmaplan med praktiska ting, anställning som skulle avslutas, hus som skulle hyras ut m.m. så behövde vi denna tid. Nu är vi här i Alvor och och vår dröm är verklighet!!img1545596527844.jpg

Alvor är en idylisk liten fiskestad med vitmålade hus och röda tegeltak. Små kullerstenslagda gator leder oss genom centrum ner mot hamnen och till den vidsträckta stranden, med finkornig sand och ett blått hav. Dit ner har vi gått varje dag med fikakorg och njutit av utsikten och lugnet. Elsa älskar att få springa fritt utmed stranden. img1545770176823.jpgUnder sommartid är det mycket turister här, nu ligger lugnet som ett skönt duntäcke över denna charmiga plats. Trots att vi är utanför den verkliga turistsäsongen så är det mycket som är öppet här. Det finns flera små restauranger och mysiga serveringar att välja på. Vårt favoritställe har blivit 38,5, ett litet matställe med färgglada möbler och god mat med bra priser. Varje gång har vi fått lära oss några portugisiska ord som vi har haft användning för i vardagen. Med dessa fraser tillsammans med butikspersonalens ibland knaggliga engelska har vi kunnat kommunicera och samtidigt fått många glada skratt. Att förklara varför man ska ha en mandel i risgrynsgröten var inte det lättaste, men det gick efter många om och men.

img1545769397527.jpg

img1545765775601.jpgimg1545765640367.jpgEftersom vi nu har legat still så här länge och  är ute och rör oss på gatorna för att ta del av vardagslivet så är det nu många som känner igen oss . De hejar glatt och växlar gärna några ord.  Elsa bidrar också med sitt charmiga sätt vilket gör det lättare att skapa kontakt, för det mesta i alla fall.  Eva å sin sida, har en enorm förmåga att få kontakt med äldre (yrkesskadad?). Genom att stanna och prata med några äldre så blev hon inbjuden till deras ”nursing-home”. En vänlig personal visade runt och berättade om stället och hur man arbetar där. Vid ett senare besök fick vi också träffa chefen. Förberedelserna inför juldagen var i full gång men vi var välkomna tillbaka, även med Elsa. Det hoppas vi att vi får till innan vi lämnar byn. Här i byn finns också en fin simhall till Evas förtjusning.

Här på campingen bor också våra nya danska vänner, Mary Ann och Kim. Första gången vi träffades var 1:a advent på en camping i Aveiro. Nu hade vi glädjen att träffa dem igen. Det firade vi med ett besök på en engelsk liten restaurang där de serverade tapasbuffe, Annorlunda och god mat jämfört med vår sedvanliga julmat hemifrån. Det var väldigt trevligt och det blev många  glada skratt under kvällen.img1545769324046.jpg

Vi firade också julafton tillsammans men då med inslag av svensk mat och det var nu risgrynen kom till användning. img1545772484785.jpgimg1545770830591.jpgimg1545769851309.jpgimg1545766015937.jpgEn annorlunda och minnesrik  julafton som vi tar med oss! Fler bilder från Alvor hittar du här.

 

 

Från storstad till landsbygd!

Efter vårt besök i huvudstaden Lissabon har vi fortsatt söder ut. Kuststräckan mellan Sines och Sagres bjöd på fantastiska vackra vyer. Små byar med vita hus och röda tegeltak dyker upp i det gröna, varierande landskapet. Ibland ser vi öppna vidsträckta fält med apelsin/vinodlingar men även långa rader med växthusodlingar men vi ser även de små jordbruken med några kor, får och hönor.

En fåraherde som vallade sina getter korsade vår väg, vilket inte kan vara så vanligt ens här i Portugal. Vi körde genom skogar av eukalyptusträd, buskar och Pinjeträd som bildade kulliga, böljande fält. En viss likhet med broccolibuketter tyckte vi.

Här var det tydligen också den rätta miljön för korkekarna för vi såg odlingar och flera barklager utmed vägen. Vi mötte långtradare fullastade med bark från korkek. Att barka korkek är strängt reglerat här i Portugal. Det är först vid 25 års ålder som bark får skördas första gången, sen måste det gå 7-10 år mellan gångerna. För att hålla reda på när skörden görs markeras träden med årtal. För korktillverkning krävs det en mycket hög kvalite på barken och det är först vid tredje skörden uppnås denna. Det här betyder att träden måste bli minst 50 år för att man ska kunna tillverka korkar. Hälften av jordens samlade korkproduktion kommer från just Portugal. Vi såg mängder av korkekar men någon Ferdinand såg vi inte röken av!

Ett stopp på vägen skedde vid Odeceixe, en liten by nära kusten. Strax utanför själva byn leder smala vägar upp på höga klippor som stupar brant ner i havet. Det märks att vi fortfarande är på den västra kusten, Barlavento (vindsidan). Atlantens vågor piskar mot klippformationerna och bildar vattenkonst som ständigt är i förändring. Vi utmanade ödet och tog oss så långt det bara gick ut på en hög klippa. Men det var det värt, trots lite svindelkänsla. Det gäller att veta var man sätter fötterna när man ska ta selfies.

Härifrån var det inte så långt ner till Sagres där vi stannade i 2 dygn på campingen. Äntligen fick vi nytta av cyklarna och Elsas cykelkärra som vi har med oss. Efter sex km, varav fem i motvind kom vi fram till fyren Cabo de Sao Vicente som ligger längst ut på Europas sydvästliga spets.

Elsa var utvilad, nöjd och belåten…

….. men vi behövde lite energipåfyllning så vi tog en gofika på cafeet.

Framför oss låg det stora klarblåa havet, endast 6000 km från Amerika, lite svårt att föreställa sig. Samtidigt har vi själva färdats 6320 km för att komma hit ner. Så längre bort är det inte!

På tillbakavägen tog vi oss ner till Praia do Beliche. Till skillnad från de starka vindarna ute vid fyren fick vi här en lugn stund med värmande sol i skydd av de höga klipporna.

Cykelfärden hemåt till campingen gick lite lättare, medvind och mest nedförsbacke gjorde sitt till. Själva Sagres och Orbitur camping är en trevlig plats att vara på så vi övervägde att stanna kvar här, men bestämde oss för att dra vidare till Alvor där våra danska vänner har slagit rot för en tid. Här tar vi själva också ett längre stopp så vi kommer att återkomma med mer text och bilder kring denna lilla idyll.

Vi har precis avnjutit tomtegröten som vi kokat i husbilen. Grötriset köpte vi här i affären och fick samtidigt ett roligt samtal med personalen, som hade svårt att förstå vad vi var ute efter. Men det löste sig till slut och gröten smakade lika bra som hemma.

Lisboa by Night and Day!

Utmed ”Silverkusten”, sträckan mellan Porto och Lissabon, har vi haft turen med vackert väder och fina solnedgångar. Av många anses denna sträcka som den vackraste i Portugal och av det vi har sett är det bara att instämma. Så, ni som ska ska åka hit ner, ta er den tiden,det är det verkligen värt! Att åka vid den här årstiden innebär väldigt få turister, vilket vi tycker är positivt.

Lissabon har varit ett av våra etappmål. Varför? Jo, Joakim med lilla Kerstin (son och barnbarn) bokade tidigt in en weekendresa hit för att vi skulle kunna träffas. Ytterligare en son, Jakob, kom inflygande från Malaga, till vår stora överraskning o glädje. Förutsättningarna för våra aktiviteter fick naturligtsvis utgå från Kerstin, 3,5 år. Trots detta har vi hunnit se en hel del. Det fina vädret har gjort att vi spenderat mycket tid utomhus. Vi besökte Oceanario de Lisboa, med stora akvarium som passar både liten och stor besökare. Ett måste var att ta en tur med den kända, gamla spårvagnen.

Med utgångspunkt från Rossiotorget hann vi strosa längs gatorna och njuta av miljön. Trots att det var mycket folk så var det väldigt lugnt o rofyllt.

När mörkret hade infunnit sig så blev det en magiskt känsla för oss alla med all den utsmyckning som tändes upp.

Mitt i allt detta vackra står riddarstatyn Dom Pedro och ser ut över Rossiotorget.

För Kerstin var det många intryck. Det gällde att kolla in mycket, till och med att känna och titta på de små gatstenarna var spännande. Att hoppa på ett ben, att följa snirkliga mönster och hålla balansen får ta sin tid.

Här i Lissabon finns något att uppleva för alla. Staden är fylld av konst, historia, musik, dans och arkitektur, många byggnader här är klassade som världsarv.

En riktig höjdare, som man inte bör missa, är ”Time Out Market”, en stor saluhall nära stationen. Här kan man tillbringa flera timmar med att äta och dricka gott. Ett 20-tal stånd erbjuder smårätter i hög klass och till vettiga priser. Till och med på en vanlig måndags eftermiddag var det feststämning, och spontandans förekom till en liten orkester. Inte precis det vi är vana vid hemifrån.

Våra dagar i Lissabon avslutades med en vacker solnedgång med den mäktiga Jesus-statyn i bakgrunden.

Själva statyn av Jesus är 38 m hög och står på ett 82 m högt fundament. Eftersom vi hade vår boplats tre nätter på en parkering på norra sidan av Rio Tajo så var statyn det första vi såg varje morgon och det sista när vi gick och la oss framåt natten. Ställplatsen är en allmän parkering parkering, helt gratis, och vi var inte ensamma. Fullt med husbilar, en del riktiga långliggare. Trots fredagsdisco som slutade kl 06.30, dessutom två stycken som inte var synkade, så upplevdes platsen trygg. Väljer man en sådan central plats så gäller det att gilla läget utan att gnälla. Dessutom får man se fler sidor av samhället, allt är inte rosa.

När vi hade sagt hej då till vår nära o kära lämnade vi Lissabon. Vi tar med oss många fina och goda minnen härifrån och kommer säkerligen att återvända. Det finns mycket kvar att utforska.

Vår resväg den senaste veckan, från campingen söder om Porto till Lissabon camping där vi låg en natt för att njuta av riktigt mycket dusch igenPorto - Lissabon