Vem skulle inte vilja ha ett trullo-hus i Aberobello? Bara namnet gör att man blir smått förälskad och vill veta mer.

Men innan vi kom till Aberobello gjorde vi en liten avstickare söderut. Från Agricampeggio Torre Sabena, där vi varit några dagar, till Punta Ristola Reuca.

Längre ut på Italiens stövelklack än till Punta Ristola Reuca går det inte att komma med ett fordon. På eget ansvar tog vi oss över staketet för att komma så långt ut som möjligt.

Det var med skräckblandad förtjusning vi stod på klippan och spanade utöver havet. Foppatofflor kanske inte är att rekommendera i den här miljön. Dessutom gällde det att hålla hårt om hundarnas koppel, framför allt Doriz som älskar att bada.

Efter denna upplevelse körde vi mot Arberobello med sina trullihus. På vägen dit körde vi lite fel, som väl var.

Det visade sig att vi hamnade på en naturskön väg med fantastisk utsikt ner mot dalen och havet långt där borta.

Här kunde vi också se trullihus i sin naturliga vardagsmiljö. Hemma i Småland är det stenigt, men även här finns det gott om stenar. Den smala vägen omgavs av stenmurar på båda sidor.

Vi hade läst oss till att på torsdagar är det marknad i Aberobello, så den siktade vi in oss på, efter en god natts sömn på en parkering utanför ett varuhus.

Det var faktiskt den första marknaden på hela den här resan som vi besökte. Här fanns allt som man kan tänkas behöva. Inga inköp gjordes, inte ens 10-pack tubsockar eller kalsonger med y-front. Men trevligt var det att bara strosa runt och uppleva stämningen.

Därefter var det dags för det som Aberobello verkligen är känt för, trullihusen. De här husen är runda och i brist av virke byggda av det som finns mycket av här i denna del av Italien, kalkstensblock.

Väggarna varierar i tjocklek, mellan den släta ytter- och innerväggen finns en massa småsten. Även det konformade taket är täckt av tunna kalkstensskivor. På taken finns det ofta religösa eller traditionella symboler som är kalkade i vitt och har olika betydelser. Högst upp finns det oftast en ”dekoration eller spira”. Den kan vara utformad på olika sätt och syftet var att ge familjen skydd mot onda andar.

En trullo gav en familj väldigt liten yta att leva på, ett enda litet runt rum. Men genom att bygga till flera små trulli, med egna små tak, klarade man av det när familjen växte i antal. Fler trulli gav familjen högre status.

De tjocka väggarna stängde ute värmen under heta sommardagar och behöll värmen när det var svalare ute. Problemet med konstruktionen var att den saknade ordentlig ventilation, oftast bara ett pyttelitet fönster.

Dessa hus byggdes på 15-1600-talet fram till början av 1900-talet och var vanliga bostäder för den fattiga lantbefolkningen i den här delen av Italien. Det finns olika teorier kring husens utformning. En teori är att de var lätta att demontera när skattmasen kom för att driva in fastighetsskatten som redan fanns på den tiden. Demonteringen var möjlig genom att kalkblocken var ihopsatta utan murbruk, dvs. torrstenskonstruktion.

Vi hade tur och fick en privat visning inne i ett trullihus. Kvinnan visade och förklarade de olika delarna och rummen. Uppe i kupolen hade man fått till ett extra rum genom ett enkelt golv. Där sov barnen, värmen fick de från djuren som hölls i bottenplan.

Naturligtvis kommer det många turister till ett sådant här ställe så här finns väldigt många små affärer med ungefär samma utbud. Vi är inte så mycket för att köpa souvenirer, men en magnet att sätta på kylskåpet får följa med hem.

Rom och Palermo i all ära, den här lilla staden med sina fantastiska trullihus kommer vi sent att glömma. Samma känsla fick vi när vi besökte grotthusen i Guadix i södra Spanien vid en av våra tidigare resor. Riktiga guldkorn som vi verkligen kan rekommendera.

Efter några timmars vandring i Aberobello kände vi oss nöjda men också trötta i benen och drog hem till vår husbil för att fortsätta resan norrut.

Vi känner av att det har blivit lite lägre temperatur i luften, det håller sig mellan 20-25 grader. Vi märker också att lokalbefolkningen tycker det är svalare. De klär på sig ordentligt samtidigt som vi går omkring i kortbyxor. Nätterna är dock svala så nu har täcket tagits fram och stoppats tillbaka i påslakanet.