Vi lämnade Pyrenéerna bakom oss och kom framåt eftermiddagen till en liten kommunal camping, Camping Municipal de Galinieres. Vädret var fortfarande med oss så vi kunde grilla ute och njuta av den fina lilla campingplatsen.

Dagen efter hade regnet kommit ifatt oss och följde oss hela vägen upp till Eguisheim. Vi stod på vingården Domain Pierre de Vigne i utkanten av den lilla staden. Här parkerade vi också förra gången vi var här.

Eftersom det var så kallt och ruggigt blev det endast en liten snabb rundtur innanför murarna denna eftermiddag. Vi var dock inte ensamma svenskar på ställplatsen denna afton, utan blev inbjudna till Lotta och Stefan i deras ”Korvett”. Det blev en trevlig kväll tillsammans som värmde gott.

Förra gången vi var här var i slutet av januari så det var rätt kallt. Då sa vi att någon gång ska vi tillbaka när det är vår och solen skiner. Det fick vi uppleva nu. Dagen efter sken nämligen solen åter och vi fick se det vackra Eguisheim i en annan skepnad.

Inom Frankrike finns en organisation som samlar de vackraste byarna. Flera kriterier finns, bland annat får de inte vara större än 2000 invånare. Totalt är det idag ca 175 byar, varav Eguisheim är en. Byn vann 2013 en tävling som Frankrikes populäraste by.

Här hittar du en länk till organisationens hemsida. Med hjälp av kartan är det lätt se möjliga byar att besöka utmed färdplanen.

Alsace ligger strax öster om bergskedjan Vogeserna. Genom skyddet av bergsområdet har Alsaceområdet flest soltimmar i hela Frankrike. Området är känt för alla sina vingårdar och då speciellt för sitt Rieslingvin, vindruvornas drottning.

Det går inte att besöka alla vingårdar så vi valde att fortsätta ca 35 km norrut till Domain Edelweiss-Hubert Blumstein, som ägts av familjen Blumstein i tre generationer.

Här övernattade vi i en lantlig miljö där hästarna betade i hagen bredvid. Hästarna är faderns andra stora intresse berättade hans dotter.

Över den lilla byn Scherwiller vilade lugnet. I förhållande till Eguisheim, där det var många turister, var vi här i stort sett ensamma.

Vingården Edelweiss ligger utmed Alsace Wein Route och vill du veta mer om deras arbete, klicka HÄR.

Vår färd gick nu vidare in i Tyskland. Vi siktade på en parkering inne Göttingen, men där var fullt med folk och deras bilar, det var väldigt trångt.  Så några mil öster ut i lilla samhället Pöhlde hittade vi en perfekt plats. En liten badsjö och lite längre bort en annan liten pöl med forellfiske.

Under resvägen har vi passerat genom Nationalparken Harz. Det var sorgligt att se den massdöd som granbarkborren orsakat här. Totalt har 70% eller 100 miljoner träd dött under de senaste åren. Torkan 2018 och den stigande temperaturen triggade igång en kedjereaktion som resulterade i dessa enorma skelettskogar. Verkligen en tydlig signal på den klimatförändring vi just nu har.

Efter tre dagars körning i ett för övrigt grönskande Tyskland och i högsommarvärme, är vi nu i en liten by, Ahlumer, och parkerat på deras naturcamping. Första övernattningen vi betalar för under resan hem. I den lilla sjön framför oss kväker grodorna högljutt. Vi hoppas att även en groda sover på natten.

Upp till Rostock har vi nu bara 22 mil. Där återstår lite diverse shopping innan vi bordar färjan som ska ta oss till Trelleborg.

Vår resväg under veckan. De senaste dagarna har vi dragit ner på tempot och kört ca 20 mil per dag.