Efter en sommar som verkligen har varit annorlunda för oss, är vi nu på väg söderut igen. Men den här gången har vi inte en hund med oss utan även Elsas valp Doriz som nu är 14 veckor gammal.

Sen vi kom hem i februari har det hänt så mycket. Vi har fått vara med om och uppleva Elsas dräktighet vilket resulterade i sju små ljuvliga valpar. Mycket arbete men väldigt mycket mer glädje. Men, vi måste vara ärliga, det var en lättnad när de var stora nog (8 v. gamla) att flytta hem till sina nya familjer. Det kändes inte heller svårt eller sorgligt eftersom vi kände oss trygga med att alla kommer få ett bra hundliv. Nu har vi bara lilla Doriz kvar som vi hoppas ska gilla vårt husbilsresande.

Vi har också under denna sommar fått ett litet nytt barnbarn att glädjas åt. Som ni kanske förstår har det varit fullt upp och vi kan bara instämma i påståendet, ”pensionärer är alltid upptagna”. Eller är det kanske så att allt som ska göras tar längre tid för oss gamlingar?

Så efter sedvanlig städning av hus, trädgård och nycklar överlämnade till vår hyresgäst, så är vi äntligen på väg söderut, den här gången med Kroatien som mål.

Igår, torsdag, lämnade vi Ringsholm i en nyvaxad och servad husbil, med riktning mot Trelleborgs hamn. Men det tog tid eftersom vi passade på att besöka två av våra valpar i deras nya hem. Det första stoppet i Bromölla hos Margareta och Thomas, det andra stoppet i Blentarp (norr om Ystad) hos Alexandra med familj. Det blev ett kärt återseende i båda fallen för oss, Elsa och valparna. Och visst kände de igen varandra, vilket liv det blev!

Så klockan blev mycket innan vi kom fram till ställplatsen i Trelleborg. Men vi var inte tröttare än att vi orkade med en trevlig stund med Nina och Carl, som vi lärt känna genom husbilsresandet. Också de är på väg mot Kroatien.

Natten var väldigt blåsigt så mycket till sömn blev det inte. Dessutom ringde väckarklockan 05.00, alldeles för tidigt men nödvändigt när hundar måste matas och rastas.

Färjan över till Rostock tog 6,5 tim så lite oroliga var vi allt för hur Doriz skulle fixa det. Men det gick alldeles utmärkt utan några incidenter.

Från Rostock har vi nu tagit oss ca 12 mil till Seeweide Naturcamping, strax utanför ett samhälle som heter Penzlin. Många är vi säkert som förknippar naturcamping med mörk skog, en liten insjö, utedass och en eldstad. För några kanske också naturistbad. Men inget stämmer in här, förutom en vacker lantlig miljö med nötdjur betande utanför och en liten sjö.

Här är allt nytt och fräscht, stora ytor, el (16Amp) till alla men också vatten och avlopp vid några platser. Här finns också lekplats för de yngre, bangolf och en stor hundrastplats. Det sista perfekt för oss.

Härifrån kommer vi att köra östra delen av Tyskland, passera Berlin, Dresden, Prag, Wien och sen vidare genom Slovenien innan vi kommer till Kroatien och då Markarska Riviera Kanske vi tar oss ända ner till Dubrovnik, vi får se hur vädret blir.

En del kör ner till Kroatien på två, tre dagar. Vi räknar med en vecka eller mer och kan skylla på Doriz. Efter max två timmar är det dags för ”kisspaus” för henne. Samtidigt gillar vi att ta det lugnt, så det får ta den tid det tar. Däremot kommer vi inte att ta några stopp vid dessa berömda städer vi passerar. Nu längtar vi efter sol och bad. När vi vänder hemåt igen, i slutet av oktober, början av november, då kanske vi tar oss tid och stannar upp längs vägen.