Efter att ha ”gjort” storstaden Rom tillsammans med mängder av andra turister, kändes det väldigt avkopplande att fortsätta söder ut. Efter att ha rundat Neapel blev det lugnt och ännu lugnare blev det när vi kom till Villaggio Camping Mimosa. Här lägrade sig den totala stillheten, dags för vila och återhämtning!

Villaggio Camping Mimosa ligger vackert direkt vid havet men många träd gör det lite bökigt att ta sig fram. Dessutom låstes grinden kl 19 och utanför fanns inte ett enda gatlyse vilket innebar totalt mörker efter kl 20, så vi kände oss lite inlåsta. Efter tre nätter tråcklade vi oss ut med riktning mot färjan över till Messina på Sicilien.

Vi hade frågat i receptionen om hur köp av biljett funkade, det gick smidigt. Att sen hitta till själva färjan var lite mer komplicerat. Trots att det bara skulle finnas en båtlinje, lyckades vi hamna i fel kö, det finns alltså fler än en. Nåväl, efter en liten omväg kom vi till rätt färjekö.

När båten efter överfarten la till vid kajen blev det en typisk italiensk bilrusning. Fyra bilrader skulle bli två, alla ville vara först. Nåväl, med husbil känner man sig ibland stor, så vi kunde sitta lugnt och rulla ut bland de första.

Efter några mil söder ut kunde vi parkera på gratis parkering rakt nedanför den idylliska staden Taormina. Vacker utsikt utöver havet ingick.

Från parkeringen upp till Taromina är det bara 800 m, men samtidigt en stigning på ca 200 m. Så det kändes verkligen i benen att ta sig upp längs stigen.

Men det var verkligen värt mödan. Här kan man strosa runt hur länge som helst i de smala små gränderna och njuta av vackra detaljer. Dörrar och balkonger inte att förglömma.

Tänk om gamla portar och slitna dörrar kunde tala, hur spännande skulle inte det vara?

Även om det är rätt sent på hösten slapp vi vara ensamma. Denna lilla charmiga stad är ett populärt resmål både för italienare och oss turister.

Uppe på Piazza IX Aprile hade vi en vacker vy över solnedgången bakom vulkanen Etna.

Vi hade gärna stannat här längre denna kväll men eftersom det började skymma kände vi oss tvugna att påbörja vandringen nedför stigen tillbaka till vår husbil.

Lyckligtvis så gick vår promenad ner till parkeringen och husbilen bra. Dagen efter fortsatte vi vår resa utmed kusten.

Än en gång kunde vi konstatera att vår husbil, (7,45 m) är stor för många av de smala gator som går genom byarna. Tyvärr hade vi närkontakt med en lastbil som hade väldigt bråttom. Tur att silvertejp finns.

Nästa utmaning blev vägen som ledde fram till den camping vi bestämt oss för, Avola Camping (eller Campeggio Sabbiadoro) De sista fyra hundra meterna har höga murar på båda sidorna, frodiga växter inne på tomterna gör inte körbanan bredare precis.

Men vi har under våra dagar här blivit modiga och två gånger tagit oss ut och in. Vid första tillfället tog vi oss till byn som ligger närmast, Avola, för inköp och frisörbesök. Det senaste var en upplevelse.

Fyra personer var involverade i processen, förutom huvudpersonen, Eva. En skötte förarbetet med tvättning. Nästa person klippte och nummer tre gjorde efterarbetet. Till slut var det person nummer fyra som tog betalt, 30 €. Inte undra på att Italien saknar en halv miljon människor ute på arbetsmarknaden.

Vad det gäller inköp så letade vi efter myggnät vilket var lättare sagt än gjort. September och oktober är säsong för de små envetna myggorna. I flera nätter har vi stridit, men de har lyckats ta sig genom de befintliga myggnäten i husbilen och anfallit oss obarmhärtigt och tagit vårt blod. Efter idogt sökande så hittade vi myggnät som vi klippte till och satt över de andra. Så nu sover vi gott igen på nätterna.

Vid andra tillfället vi tog oss utanför campingen så tänkte vi besöka Noto som vi läst om. Staden totalförstördes av en jordbävning år 1693 men byggdes senare upp igen i barockstil. Eftersom vi inte hittade parkering så gav vi upp. Vi kom fram till att när staden återuppbyggdes, fanns det inga tankar på att det i framtiden skulle köra husbilar på gatorna. Vi var glada att vi lyckades ta oss därifrån utan incidenter.

Så nu har vi bestämt oss att hålla oss till större vägar och där det är möjligt, ta buss eller tåg.

Avola camping, som vi nu har legat vid i nästan en vecka är för oss en bra camping, (bortsett från sista vägbiten). Stora platser och mycket grönska. Vill man betala extra så kan man få en plats på en av terrasserna med riktigt fin havsutsikt. Vi har nöjt oss med att höra havsbruset.

Bara att gå nedför gatan och ut på stranden med finkornig sand.

Men det har inte gått någon nöd på oss. Vi har njutit av sol och bad i det fortfarande varma havet. Elsa och Doriz har fått leka och springa lösa på stranden utan att någon har klagat. Men i morgon lämnar vi och fortsätter vidare.

Vår resväg senaste veckan: