Vårt ”förhållande” till Sri Lanka går tillbaka till 2005. Då gjorde vi en typisk charterresa hit, en intensiv vecka rundtur med buss och guide där vi besökte de mest kända platserna och med inkvartering på femstjärniga hotell. Upp tidigt och sent i säng, en ganska stressig vecka men väldigt mycket spännande. Rundresan följdes av en vilovecka vid havet.

Vi hade valt ett för oss flott hotell i norra delen av Negombo, Närmare bestämt i Kochchikade. Nu var det tid för vila och att bara njuta. Även om det fanns flera stora och fina hotell så var det, och är fortfarande, ett levande lokalsamhälle där vanliga människor lever och får slita för sitt uppehälle.

Väldigt många singaleser i det här området lever av vad fisket ger. Vid en av våra vandringar utmed havet hade vi sett en ung fiskare som satt på en båt av trästockar och lagade sina nät.  Dagen innan vi skulle flyga hem såg vi honom igen, frågade om det var ok att ta ett foto, men frågade också om han hade familj och barn. Han förstod oss och förklarade med enkel engelska och teckenspråk att han hade två barn hemma.

Vi tog oss till närmaste affär, frågade efter vilken rissort som singaleser köper mest av och vilken choklad som går bäst. Dessutom köpte vi lite pennor, skrivböcker och lite frukt. Med detta tog vi oss hem till hotellet för att hämta de pennor som vi fortfarande hade kvar hemifrån och gick därefter till fiskaren, som heter Nikulas. När han såg vad vi hade så ville han naturligtvis att vi skulle följa med honom hem, och ärligt talat, det ville vi också.

Där hemma fanns hans fru, Malkanthi och deras två flickor Mahesihka, 6 år, och Kavini, 4 år. Familjen utökades 2008 med ytterligare en flicka, Nathalie. Dessutom ingår Malkanthies mamma också i hushållet.

Sen denna dag i december 2005 så är vi en del av deras familj, och de är en del av vår. Hittills har vi varit på besök 4 gånger, -10, -12, -14 och -16 och fler lär det väl bli.

Numera bor de i ett mycket bättre hus. Efter en extra stor insamling inom familjen och vänner så kunde vi hjälpa till att finansiera bygget. Kök, två sovrum, allrum och till och med Wc, som just nu i jan -20 görs klart. Ett lyft mot förra huset som nu används som förråd.

Nikulas var tvungen att hoppa av skolan tidigt när hans pappa dog och har arbetat som fiskare i hela sitt liv. När vi träffade honom första gången hade han pappas gamla träbåt som bestod av tre stockar hopsatta med rep. Våra tankar gick till Hedenhös när jag såg den.

Han hade en plastbåt tidigare men i samband med tsunamin, som drabbade det här området hårt,  så försvann den och pengar till en ny fanns inte. Vi lever, i deras ögon, ett lyxliv och har sedan våren 2006 stöttat dem ekonomiskt. Inte mycket för oss men för dom väldigt betydelsefullt. Så efter något år så kunde han köpa en liten plastbåt som gör det lite enklare för honom att fiska.

Efter några dagar med vår familj är det dags för utflykt. Vi använder nästan alltid tåg eller buss även om det kan ta längre tid och vara ganska slitigt och varmt.

På flera platser finns väldigt stora buddha-figurer, här uthuggen direkt ur klippan.

Innåt landet kommer höglandet och det som tidigare kallades ”Little England”. Svalare område för engelsmännen när det blev varmt nere vid kusten. Här uppe odlas också te i stora plantager. Stora likheter med vinodlingar i södra Europa.

I söder ligger de stora badstränderna. Här får man samsas med stora o små fiskebåtar.

Bara att välja vilken fisk som ska komma på tallriken. Ljuvligt gott!

Vi tog en utflykt där elefant var garanterat. Först efter 1.5 tim såg vi en ung elefant och var inte imponerade. Efter 2.5 tim hade vi sett så många elefanter att det kändes att nu kan det vara nog.

Under våra besök på Sri Lanka använder vi guesthouse som kostar 175 till 300 kr natten. Ganska stor skillnad mot vårt första besök o charterresan 2005. Men vi trivs och oftast möts vi av helt ok rum och trevliga värdar. Dessutom ligger de oftast i vacker miljö.