Vi har hört och läst mycket om den lilla orten San Vito Lo Capo och dess vita långa strand. Därför gick färden däråt. Från början hade vi planerat ett par dagars stopp där men det blev endast en natt på en strandparkering.

Att det här är en populär plats förstod vi när vi kom dit. Men även här hade det regnat och stormat natten före, så på vissa delar av strandpromenaden hade avloppsvatten spolats upp. Lukten var inte så angenäm. Här var det också väldigt gott om hemlösa katter som muckade gräl med våra hundar. Men visst är det vackert här.

Dagen efter fortsatte vi därför vår resa mot Palermo. Till att börja med var trafiken lugn men ju närmare vi kom tätnade den ordentligt, vissa tillfällen rent kaosartad för oss, men säkert helt normalt på italienarna.

I sådana situationer gäller det att hålla sig lugn och bara gilla läget. Har man gett sig in i leken får man leken tåla. Som väl var kom vi välbehållna fram till ställplatsen Idea Vacanze som ligger utanför miljözoner och på gångavstånd in till centrum.

Den eftermiddagen bara pustade vi ut inför vårt besök och laddade våra batterier inför morgondagen.

Palermo har mycket att bjuda på vad det gäller både historia och kultur. Vi hann bara se en bråkdel av detta. På vår vandring in till centrum såg vi även det som var mindre vackert.

Palermo grundades redan på 700-talet f. Kr. Eftersom ön har koloniserats ett antal gånger av olika makter så har detta påverkat det Palermo som vi ser idag, vad det gäller både mat och olika byggnadsstilar. Palermo är idag den femte största staden i hela Italien.

De stora utsmyckade byggnaderna ger en känsla av svunnen tid.

Teatro Massimo Vittoria, Italiens största operahus, var ett välbesökt ställe, många passade på att vila sina fötter här. Följer du länken finns det massor av bilder inifrån.

Sedan år 1609 är staden uppdelad i fyra delar där deras huvudgator möts vid en känd gatukorsning, Quattro Canti. Piazzan är rundad av fyra ståtliga hörnbyggnader.

Fontänen byggdes redan på 1500-talet och det tog 30 år att slutföra. Bassängen är dekorerad med ett 50-tal statyer och reliefer som visar mytologiska varelser, de fyra årstiderna och de tolv olympiska gudarna.

Många av figurerna är nakna, vilket ogillades av dåtidens folk. Fontänen fick därför smeknamnet ”The Fountain of shame”, ”Skammens fontän”. Fontänen omgärdas av ett staket men ibland öppnas portarna upp och gör det möjligt att gå runt och studera skulpturerna på närmare håll. Men inte denna dag så vi fick nöja oss med att titta på avstånd.

Efter alla syn- och ljudintryck tog vi vägen runt hamnen där de stora kryssningsfartygen ligger. Som vi skrev i början så hann vi bara se en bråkdel av vad som finns. Det behövs många dagar för att hinna och orka utforska Palermo. Men vi var nöjda med det vi sett under en dag.

Det vi gärna hade velat se är Siciliens skyddshelgon Rosalia som står staty på ett högt berg, Monte Pellegrino. Rosalila växte upp i ett palats och skulle giftas bort med en hög adelsman. Hon hade dock avlagt löfte om evig kyskhet och valde därför att leva eremitliv i en grotta. Redan vid 36 års ålder avled hon, tärd av det hårda livet. När hennes kvarlevor hittades och fördes in i staden upphörde den svåra pestepidemi som just då härjade svårt i Palermo. Till följd av detta blev hon utnämnd som skyddshelgon vilket firas stort 14-15 juli varje år.

Inför vår avresa dagen efter, frågade vi personal på ställplatsen vilken tid det är lugnast att åka. ”Palermo never stops, always trafic” fick vi till svar plus ett gott skratt. Så vi förstod vad som väntade oss.

Som tur var gick allt bra, och ca 14 mil öster ut möttes vi av en verklig kontrast till folkvimlet i Palermo, nämligen Agricampeggio Alessandra. Här stannade vi några dagar och gav oss tid för återhämtning, men också tvätt och en välbehövlig storstädning av vårt rullande ”château”, alltså husbilen.

Vår resväg senaste veckan: