Vi hade nästan givet upp hoppet om sköna, soliga dagar innan det var dags att resa hemåt igen. Men så plötsligt hände det, lagom till att Jonas, Charlotta och deras lille Hugo kom. Vi fick drygt en vecka med härliga dagar tillsammans.

Aldrig tidigare under våra våra besök har vi varit så lite på beachen som den här gången. Alla vi pratat med, som bor här, säger att de kan inte minnas en så regnig mars-månad.

Men att hänga läpp hjälper föga, så vi har haft tid att göra utflykter och se oss omkring.

Som vanlig blev det ett besök i Lagos som är en väldigt trevlig stad att strosa kring i. Det finns alltid ”nya” små gränder att upptäcka.

Krukmakeriet Casa Grade-Artesanatos är också alltid lika roligt att besöka. Naturligtvis blev det lite inköp, men vi fick också med oss som rabatt en lerkruka för att laga mat i. Enligt ägaren har alla portugisiska hushåll en sådan. Det blir spännande att testa hemma.

En plats vi aldrig varit på tidigare är Zoo de Lagos. Dit åkte vi tillsammans med Hugo en halvmulen dag.

Det var verkligen värt ett besök, både för stora och små. Här finns omkring 150 olika arter, speciellt många olika fågelarter. Vi upplevde parken som djurvänlig, mycket grönska och skugga för heta sommardagar.

Vissa djur vandrar fritt och ger en känsla av att vi är gäster i deras hem. Här finns möjlighet att simma sida vid sida i en saltvattenbassäng med de afrikanska pingvinerna. Endast en glasvägg delar bassängerna vilket gör att man kan se pingvinerna både under och över vattnet. 

Parken har fokus på djurens välmående istället för att tjäna så mycket som möjligt på oss turister. Det finns endast en restaurang  i området och en souvenir-shop vid entren. Inträde, pensionärer 17 €, övriga 19€, barn under tre år, gratis, barn upp till tolv 11€.

Djurparken deltar i flera bevarandeprojekt och tar emot hotade arter som får en fristad här.

Även om det varit en ovanligt rengnig vår, så har vi haft det trevligt här nere. Men allt har ett slut, även detta besök.

Så samtidigt som Hugo med mamma och pappa flög hem lämnade vi Alvor bakom oss. Nu har vi dels en färja att passa i Rostock men också en icke religiös konfirmation i Oslo Rådhus att se framemot där Melvin, vårt äldsta barnbarn, står i centrum.

Efter vår första dagsetapp i perfekt resväder kom vi till spanska staden Mérida. Strax norr om staden finns en anlagd vattendamm. Där, med vacker utsikt parkerade vi för natten.

Här passerar också de som vandrar ”Silver vägen” utmed El Camino med Santiago de Compostela som mål.

När vi läst på om staden Mérida förstår vi att här är det mycket historia. Redan århundradena efter Kristus fanns romare här. Så hit kommer vi säkert att återkomma. Kanske ett tips till er som kör mot San Sebastian på vägen hemåt från Portugal.

Resvägen vår första etapp.