Efter lata dagar med mycket sol och bad tråcklade vi oss ut från Camping Avola för sista gången.

Ett mål med hela resan har varit att komma så långt söder ut på Sicilien som möjligt. Nu har vi klarat av detta efter ett besök i Maucini.

När romarna tog över styret här på ön och kom hit ner till denna udde döpte de säkert platsen till ”Världen Ände”. Bara ett mäktigt hav framför oss, och sen Afrika.

Kristus-statyn är visserligen ganska ny, på plats 2019, men den passade in i miljön. Platsen har också en speciell betydelse för Sicilien, men till det återkommer vi.

Härifrån fortsätter resan utmed öns västkust. Mängder med växthus täcker i stort sett all odlingsbar mark.

En lokalbo berättade för oss att denna södra del av ön är den mest produktiva delen och här skördas det (bl.a. tomater, paprika, squash mm.) åter runt. Han om någon borde veta eftersom han själv arbetar inom branschen, och bl.a. varit i Stockholm för att försöka ordna kontrakt.

På Luminoso Camping fick vi ytterligare tid att njuta av sol, bad och vackra solnedgångar.

Dessutom är det en väldigt fin camping, med direkt utgång till stranden och havet.

Alla servicebyggnader är i toppskick och vi fick dessutom tillgång till egen toalett som bara vi hade nyckel till.

Bröd, fisk, kött, grönsaks och glassbil kommer dagligen så här behövde vi  inte gå utanför campingen om man inte ville.

Efter denna viloperiod styrde vi kosan upp mot Agrigento. Tidigare har vi sett, och suttit, på spanska trappan i Rom. Nu var det dags för den turkiska trappan, Scala dei Turchi, som vi läst om.

Klipporna ligger mellan två stränder och är en vit kalkstensklippa i form av en jättelik trappa, därav namnet. Att den kallas just den ”turkiska trappan” kommer sig av att turkiska pirater sökte skydd just i detta området och att det var lätt att ta sig iland här för dem.

Nu har vi dessutom gjort vad vi egentligen inte fick, nämligen tagit oss upp och suttit på klipporna. Det visade sig vara förbjudit på grund av bland annat halkrisk.

Men det var det värt för det var en fantastisk vacker plats.

Efter denna upplevelse var det dags för nästa aktivitet. Med fyllda vattenflaskor, solskydd och energi, tog vi oss an Tempeldalen, Valle dei Templi.

Templen uppfördes på 400-talet före Kristus av grekerna för att hedra deras gudar. Nio av de tio templen kan fortfarande ses även om vissa ligger i ruiner. Staden blev under antiken en av grekernas viktigaste städer vilket visar platsens storhet.

Någon har sagt att på Sicilien är det förflutna ständigt närvarande. Överallt här på ön kan man se spår av v olika tidsepoker. Eftersom ön har erövrats och styrts av så många olika kulturer har detta satt sina spår. Det sägs också att sicilianarna därför har mindre italienskt blod i sina ådror än övriga italienare från fastlandet.

Det var mäktigt att vandra i denna miljö. Om man har ett stort intresse för arkeologi måste detta vara ett paradis att få komma hit.

Denna aktiva dag fortsatte vi upp till Capo Lilybeo, den västligaste punkten på ön.

Därifrån tog vi oss vidare upp till Trapani och ställplatsen Parking le Saline. Här fick vi under natten uppleva ett riktigt regn och åskoväder. Då handlade det inte om ett stilla höstregn, nej, riktigt mycket vatten ovanifrån. Faktiskt första regnet sedan vi stod i Pill i Österrike för en månad sedan. Men även här behövs regn, så det kändes skönt i luften när vi öppnade husbilsdörren morgonen efter.

Vår resväg senast veckan: