På höga höjder mot Alhambra

Vi lämnade vilda-västernmiljön och området kring San Jose och drog väster ut mot kallare klimat. Vår nästa anhalt var nämligen Bodega Fuente Victoria som ligger ca 900 möh. på den södra sidan av Sierra Nevada. Från vingården kunde vi se de snöklädda topparna.

Det kändes i luften att vi hade kommit högre upp och framåt kvällen/natten hade vi bara +4 grader. Men vi var uppvärmda efter vinprovning tillsammans med fyra andra gäster som var där för vinprovning. Det blev många glada skratt och flera skvättar vin.

Vingården erbjuder också en ställplats, gratis, och där sov vi gott bakom stängda grindar. En plats som vi verkligen kan rekommendera med fantastisk miljö, trevligt värdpar och gott vin från druvor odlade på 900 – 1200 metets höjd. Att vi sen hade turen att träffa härliga spanjorer som delade med sig av sitt liv i Almeria förgyllde vårt besök.

Resan gick vidare mot Guadix för vi ville gärna se de berömda grottorna där det bor folk till skillnad från de grottor vi såg i Agua Amarga. Vi valde att ta en mindre väg genom bergen (AL 4402 och AL 3404) vilket vi inte ångrar. En vacker väg som slingrade sig lagom mycket men har man minsta höjdskräck så kanske man ska välja en annan väg, inga vägräcken förutom vid broar. Som högst kom vi upp på 1336 möh. och erbjöds en svindlande utsikt av dalgångar, odlingar med mandelträd och vinstockar. Att leva och bo här måste vara helt annorlunda än vad vi är vana vid.

Väl framme vid grottorna i utkanten av Guadix fick vi ännu ett bevis på ett annorlunda levnadssätt.

Från början var grottorna en tillflyktsort för morerna (nordafrikaner) som skulle utvisas när spanska kungahuset återtog makten över området i slutet av 1400-talet och början av 1500-talet. Grottorna blev ett område för det fattiga folket, stora familjer med sina husdjur samsades i grottorna. När familjen blev större utökades bostaden inåt.

Idag är grottorna fullt moderna bostäder med alla tänkbara moderniteter. Temperaturen är självreglerande, svalt på sommaren och varmt och torrt på vintern, håller ca. 18 grader året runt.

Inget grotthus är det andra likt och ett stigande intresse finns för att köpa och bosätta sig här permanent.

Så söker du något utöver det vanliga så är detta kanske något för dig. En stor fördel med att ha en grottbostad är det väldigt begränsade behovet av fönsterputsning!

Men allt som har en framsida har också en baksida. Även här har inte alla har råd att styla sin bostad.

När vårt besökt drog mot sitt slut hade mörka moln dragit upp på himlen. Inte blev det bättre när vi satt i husbilen mot vår övernattning.

Efter en natt på Camping Alto de Vinuaelas, Beas de Granada (mitt emellan Guadix o Granada) och Sierra Nevada på lite närmare håll, ställde vi i navigatorn mot Granada och Alhambra.

Om vägen upp till Guadix var på hög höjd och bitvis hisnande så var det ingenting mot den väg vi nu åkte, väg GR 3107. Hade vi känt till hur vägen var så hade vi troligtvis varit smartare och valt den snabba, väg A92. Men nu gjorde vi inte det, så smalt, slingrande med höga backar uppför och nerför, djupa raviner på båda sidorna och inga skyddsräcken.

Vi hade tur som slapp möten, för det fanns absolut inget utrymme för att mötas. Vi drog en lättnadens suck när vi kunde svänga ut på den betydligt bredare vägen som går från Granada upp till skidcentrum på Sierra Nevada. Här fick vi också njuta av vackra höstfärger på lövträden.

  

Väl framme i Grenada valde vi att stanna två nätter på camping Reina Isabel. Dels hade vi nära in till själva Granada med buss precis utanför campingen, dels hade vi nära till Alhambra.

Vårt besök på det berömda besökamålet Alhamra blev för oss så mäktigt och imponerande att det kräver ett helt eget inlägg.

Vår resväg de senaste dagarna: