Vi lämnade ställplatsen i lilla Pereiro och satte kurs mot den gamla handelstaden Mertola, som ligger vid Guadianafloden. Nu fick vi uppleva ett helt annat landskap, öppet med böljande fält som lyste grönt med inslag av gul portugisisk klöver och tusenskönor.

På många ställen såg vi stora flockar av välmående får, getter och kossor. Den här vägsträckan, (IC27), kan vi verkligen rekommendera. Landskapet påminner oss om Brösarps backar på Österlen men i mycket större skala.

Väl framme i Mertola möttes vi av borgen med sin ringmur från 1200-talet.

Vi tog oss upp till borgen via små kullerstensgator och trappor. Väl uppe så njöt vi av en fantastisk utsikt över floden, staden och dalgången.

Fortfarande pågår utgrävningar av den gamla bebyggelsen från morernas tid här (700 – 1100talet). Här ligger Kronobergs slottsruin från 1500-talet rejält i lä.

Den vita kyrkan från 1100-talet är ombyggd moské och har mycket av den moriska stilen kvar. Va bra att det går att samsas om vackra byggnader!

Vi har tidigare nämnt att Portugal är världsledande producent av marmor. Här är några vackra trappor inne i borgen.

Efter ett par timmars besök fortsatte vi till Serpa (N165). Vyerna utmed vägen var storslagen med utsikt över stora öppna fält.

Olivplanteringar avlöste varandra och tycktes aldrig ta slut. Strax före vi kom fram till Serpa låg en enorm olivträdsodling på flera km och med plantor och träd i olika åldrar.

Efter lite letande hittade vi campingen i Serpa, (mer info), (entrén var flyttad) som ligger på gångavstånd till stadens lilla centrum. Vi övernattade också en natt utanför Serpa piscina, badhuset, (mer info).

Nu är vi endast 3 mil från spanska gränsen. Den gamla staden är omgärdad av en kraftig mur som har en mäktig port.

Vatten hämtades upp med hjälp av ett arabiskt vattenhjul, nora.

Högt uppe går en välvd akvedukt, romartidens vattensystem. Med självfall förflyttades vattnet ut till hushållen inom staden.

Ringmuren var viktig även senare efter att morerna drivits bort. Nu för att skydda sig mot spanjorerna.

Via små gator leds vi fram till kastellet som naturligtvis byggdes på den högsta punkten.

Idag är Serpa en lugn liten stad, vi behöver inte trängas med många andra turister. Förutom olivodlingar och dess olja så är staden berömd för din speciella osttillverkning.

Varje år hålls en stor festival här som är viktig för staden.

Här existerar inga stormarknader, inga HM eller Zara-butiker. Det är små butiker, många med lokalproducerade varor.

Marias affär är inrymd i ett gammalt häststall.

Taket har morisk utformning och golvet är kullerstensbelagt.

Solen går ner för alla i Serpa för denna dag, även oss. Vi fortsätter vår färd vidare efter 4 dagar här. Hittills har vi kört 575 mil, efter planen blir det ytterligare 450 mil innan vi är hemma dagarna före påsk.

Nu drar vi ytterligare en bit norrut med Monsaraz som ett av våra stopp. Mer om denna plats i nästa inlägg.

Vår färdväg de senaste dagarna.