Till skillnad från när vi kom till Kroatien i början av september är det nu, tre veckor senare, betydligt behagligare temperatur. Under de här 14 dagarna vi varit här i Stobreč så har vi vaknat tiłl en klarblå himmel varje dag.

Vi har tillbringat dagarna genom att inte göra i stort sett ingenting, utöver det som krävs för att överleva. En konst i sig och väldigt skönt.

Även att ”inte göra något” kräver emellanåt lite vila. Här följer en liten ”stilstudie” på hur man kan ta en liten powernap.

Vi har tänkt tillbaka på tiden när vi fortfarande arbetade. Då gällde det att planera semesterdagarna för att hinna med så mycket som möjligt.

Det behöver vi inte tänka på numera utan kan ta dagen som den kommer. Det är en lyx som vi ofta tänker på. En klok man, Per, uttryckte att det räcker inte med att ha möjligheten, utan att göra något med den. Våra resor med husbil under ca. tio års tid har verkligen förgyllt vår tillvaro och gett oss oförglömliga minnen och möten.

Men även här börjar hösten göra sig påmind. Antalet lediga platser här på campingen ökar för varje dag. Fram till den 20 september var det varje kväll en kö av husbilar och husvagnar som väntade på en ledig plats. Nu, i slutet av september, inte en enda bil.

Här är det precis som på många andra campingar, väldigt många tyska gäster, vi gissar runt 90%. Många blir lite förvånade när vi inte förstår vad de säger utan ber dem ta om det på engelska.

De svenska färgerna har försvarats av sex andra ekipage under våra 14 dagar här. Vi fick en trevlig stund tillsammans med Cecilia och Lars från Sundsvall innan de drog vidare till Zadar.

Dessutom fick vi verkligen ”kvalitetstid” med”The Swedish Legend” mr Douglas, från Ljungbyhed i Skåne. Sin utmärkelse har han fått av personalen eftersom han varit här två gånger per år, maj månad och september månad, de senaste femton åren. Dessutom stått på samma plats varje gång.

Numera reser han ensam med sin husvagn ” Crackling Rosie” och har inga planer på att sluta. Han har redan bokat plats här i maj -27. Hans beaktningsvärda ålder (84 år) inger hopp om att vi har många år kvar att resa.

Om vi ska nämna något negativt om campingen så är det antalet katter som springer här. Dessutom blir de inte mindre till antalet när gäster matar dom. Vår ”granne” hade fem katter kring sig när det var dags för mat. Vi gillar katter väldigt mycket, men frågan är, vilka av de som matar katterna tar med sig dom hem? Eller blir de bara lämnade till sitt öde? Troligen det senare.

Vi har haft en väldigt fin vistelse med extremt bra väder under de här två veckorna. Nu förflyttar vi oss lite söder ut, men inte för långt. Mer om detta i nästa inlägg.