Nu har vi stått still i Alvor en hel månad, förutom några kortare dagsutflykter vid ett par tillfällen. För oss är det rekord att ligga stilla så länge på en och samma plats.

Nu har vi skapat dagliga rutiner och tycker det är ganska skönt och avkopplande. Det handlar om viktiga rutiner, planering av middag, inköpsrunda på Pingo duce, tillagning, disk, städning, tvätt, strandpromenader, umgängen m.m. En väldigt behaglig tillvaro utan några större problemlösningar. Allt löper på, vilket egentligen är det allra bästa. Tyvärr så sätter vi kanske inte värde på detta förrän något oförutsett sker och livet förändras.

Men skenet av lugn kan bedra. Vi har nämligen haft flera anledningar till att fira, så det har höjts en hel del glas. Den riktigt stora fest blev när sonen Jonas med sambon Charlotta kom hit ner för en vecka i solen.

Den verkliga anledningen till ungdomarnas vecka här nere var Jonas inträde i club 40+. Det är något som bör firas!

Eftersom vi är här i byn för tredje gången hade vi möjlighet att visa runt våra ungdomar. Marknaden nere vid hamnen var ett givet mål, och naturligtvis den långa beachen.

Vi hann också med lite utflykter. Fyren utanför Sagres var ett ställe vi besökte.

Efteråt kunde vi njuta av solen nere vi Praia do Beliche.

Några surfare var envisa och försökte ihärdigt komma upp på sin bräda, fast ärligt talat, större delen av tiden låg de i vattnet.

Nästa stopp blev klipporna utanför Faro. Den här dagen var havet lugnt så det såg inte så dramatiskt ut.

Veckan med ungdomarna gick fort, alldeles för fort. Vi tror att de förstår varför vi gillar livet här nere. Lugnt tempo och ett gott klimat för oss svenskar som är svältfödda på sol och värme så här års.

Men säg den glädje som varar för evigt. Några elaka magbaciller invaderade magen och dess tarmpaket hos Lars-Olof, (obs. inget kopplat till alkoholintag). Vilken tur att vi ligger på en camping med relativ närhet till servicebyggnad.

Den här dan skulle vi dessutom fira Eva och hennes födelsedag, det blev inte mycket av det firandet. Inställda evenemang verkar aldrig ta slut i dessa tider.

Nu är livet återigen normalt, det tog 5-6 dagar innan maten och drickat smakade som vanligt igen. Aptiten på topp och livremmen ett hack inåt. Så nu kan vi umgås med våra grannar här på campingen igen.

Nu har vi kommit in i advents-tiden. Lite svårt för oss att förstå detta eftersom vi inte förknippar advent med det här klimatet. Klarblå himmel och soligt de flesta dagarna. Men även här är det kallare på grund av de nordvästliga vindarna. För att påminna oss själva om att det börjar gå mot jul så har vi adventspyntat vårt lilla hem, allt i förhållande till storleken.

Den här veckan tar vi en paus från Alvor för en tur upp till storstaden Lissabon. Dit kommer sonen Joakim med lilla Majken till andra advent. Vi ser fram emot att tillbringa några dagar tillsammans med dem och få uppleva Lissabon i julstämning.