Vi har vid våra tidigare resor här i Kroatien endast passerat Omiš. Den här gången bestämde vi oss dock för att stanna och utforska staden lite närmare.

Omiš ligger endast 25 kilometer söder om Split och vid mynningen av floden Cetina. Vi hittade en liten camping (25 platser) som ligger på gångavstånd från centrum.

Staden ligger i skydd av höga berg mot inlandet och har en lång historia tillbaka till romartiden. Läget var perfekt för pirater som härjade längs kusten under en lång period och som kunde gömma sig uppåt floden. Fortet Mirabela som ligger högt uppe på berget gjorde att piraterna hade god uppsikt över havet och eventuella handelsfartyg som var på väg att passera.

Floden Cetinas smala mynning ut mot Adriatiska havet var perfekt för att deras små och båtar, snabbt skulle kunna dra sig tillbaka uppåt floden efter plundringen.

För att slippa piraterna tvingades många fartyg betala skatt för att kunna passera. Inte helt olikt vad som händer i vår nutid. Människan lär sig tydligen aldrig!

Tack och lov förlorade piraterna i mitten av 1200-talet sin ställning och handeln längs kusten blev lite säkrare.

Vi strosade omkring i gamla Omiš både i dagsljus och kvällsbelysning. Stadskärnan är väldigt liten med smala gator och spännande gränder. Givetvis finns här många restauranger, uteserveringar och små butiker.

Vi hittade på en tvärgata en liten trevlig restaurang, Old town, (kan rekommenderas). Ditt vi gick senare på kvällen och fick uppleva staden på nytt.

Staden Omiš är verkligen värd ett besök både med sin historia, vackra miljö men också sina stränder. Den lilla campingen, Auto Camp Lisičina, som vi övernattade på ligger precis som staden ”insprängd” bland extremt höga klippor, nästan berg. Här kände vi oss verkligen skyddade och kunde sova tryggt.

En smal, tvär infart gör att det är lite svårt att ta sig in till campingen. Så ett tips är att passera förbi om du kommer från havet, vända lite längre fram och köra tillbaka.

Dagen efter fortsatte vi kustvägen mot Markarska Riviera. Vyn ut mot havet var fortfarande lika vacker men inåt, uppåt bergssidan, kunde vi se skogsbrändernas framfart, de senaste, endast för några veckor sedan.

Det som brukar vara grönt var nu brunt, svart och förkolnat. Så sorgligt och så fruktansvärt för befolkningen att få uppleva detta.

Efter en lagom lång dagsetapp, 35 km, var det dags att checka in på Camp Makarska.  Här var det inte höga berg som skyddade oss utan ganska många tallar. Men det funkade också:-))