Efter en god natts sömn vid Chateau Peneau, blev det framåt dan dags för ett besök i deras vin-shop. Eftersom ställplatsen är gratis så kändes det ok att återgälda lite genom inköp. Naturligtvis var det provsmakning som gällde, damen som serverade avstod däremot, lite för tidigt på dan! På vingården produceras mellan 150 000 och 250 000 flaskor per år. Det har även fått utmärkelse för vissa sorter. Även om det var tidigt på dan så smakade vinet gott, det blev affär!

En mycket vacker plats som var svår att slita sig från. Teplantagerna på Sri Lankas högland och vinodlingarna här tåls att jämföras.

Men vi drog vidare ut mot kusten, nu övergick vinodlingar till mängder med tallplanteringar. Det var först i efterhand, när vi kom fram till Dune du Pilat som vi förstod varför. Detta är Europas största vandrande sanddyn, ca 600 meter bred och ca 3 km lång. Den vandrar 1-5 meter per år inåt landet och  säkerligen därför de planterat så mycket tallskog. Dynens  höjd är mellan 110 och 115 meter och att ta sig dit upp, med hund, gav både hjärtpåslag och mjölksyra, men det var det värt. Synen uppifrån var hissnande och känslan av öken infann sig. Utåt ser man havet med dess bränningar, inåt ligger dimman över trädtopparna. Här ser vi också likheter med Sri Lankas tropiska regnskog en tidig morgon.

Klockan gick och vi tog en genväg till ställplatsen som vi valt ut. Vägen ledde oss genom ett naturreservat där gamla, höga träd bildade en tunnel över vägen. En del stammar täcktes av klängande murgröna och höga ormbunkar dolde marken. En förtrollande sagoskog.

Så här i efteråt förstår vi att vi gjorde ett bra val när vi avstod från storstaden Bordeuax.

Vårt stopp för kvällen blev vid en liten ställplats, Gastes, utmed en liten insjö. Eftersom det var mörkt så såg vi inte så mycket av omgivningen den här kvällen men desto mer i morse när vi vaknade. Solen sken, klarblå himmel, spegelblank vattenyta gör ju ingen ”lessen”. För första gången på vår resa kunde vi sitta ute och dricka vårt förmiddagskaffe i kortärmat.

I dag har vi efter 14 dagar i Frankrike lämnat landet och är nu i Spanien, närmare bestämt i San Sebastian, där vi planerar att stanna några dagar. Genom att vi väljer de mindre vägarna så passerar vi otaliga rondeller. Det har flutit på, inte många gånger som vi har behövt att vända. Men idag höll det på att gå lite snett. En rondell, ”TomTom” ropar ihärdigt, ”håll vänster”, vilket jag som laglydig person gör. För sent upptäcker jag att vi är på väg in i en rondell i fel färdriktning. Vad göra? Två alternativ,  backa eller fortsätta och göra en tvär högersväng in i rondellen. Båda fel. Jag valde det sista, körde in i rondellen och svängde glatt in på rätt håll. Vad ser vi, jo en polispatrull som inte kan ha missat min felmanöver. Sedlarna fladdrade iväg framför mina ögon, men gjort är gjort. Bara att ta eventuella konsekvenser. Men det visar sig att även franska poliser har förståelser för turister från ”landet”, Dom satt kvar i sin bil, tack och lov!

Senaste dagarnas resväg från Chateau Peneau