Ny resa, nya upplevelser!

Nu är Ringsholm åter på väg. Efter tre bröllop (inte fyra) och en begravning samt avslutat lönearbete, så är vi laddade för nya utmaningar. Vårt kära Ringsholm och katterna har vi lämnat till vår hyresgäst att ta hand om vilket vi känner oss trygga med (objudna gäster gör sig icke besvär). Husbilen är nyservad och alla de 130 hästarna spinner som en katt. Dessutom är den nyvaxad och skär luften som en kniv i solmjukt smör. Givetvis är Elsa med oss även denna gång och viftar glatt på svansen.

Farväl till Ringsholm ännu en gång.

På onsdagseftermiddagen, efter diverse kontroller av allt, åkte vi mot Trelleborg. Naturligtvis krävs ett fikastopp, vilket denna gång blev vid Axeltorpsställplats, strax norr om Bromölla.

Väl framme i Trelleborg ställde vi oss vid småbåtshamnen där vi sov första natten. Vi fick stiga upp olidligt tidigt nästa morgon för att komma med färjan till Sassnitz. Efter fyra timmars båtresa äntrade vi tysk mark.

Där borta i ljuset har vi Tyskland.

Solen sken och det var nästan 20 grader varmt så det kändes som vi mötte våren istället för hösten. Men det ändrades snabbt vilket vi blev varse dagen efter. Rügen, halvön där Sassnitz ligger, är ett väldigt vackert område med gammal svensk historia. Nästa gång vi reser häråt kommer vi att lägga mer tid här, nu drog vi snabbaste vägen till Berlin där vi ska stanna fyra nätter.

Regnet började redan tidigt idag på morgonen och har sedan fortsatt hela dagen. Till att börja med var det skurar som sedan övergick till hällande ösregn. Vi låg och tryckte i husbilen till början av eftermiddagen innan vi tog oss samman och gav oss ut med regnkläder och paraplyn. Under vår promenad fick vi ta del av en period av Tysklands historia som var lika dyster som vädret. Vi gick på mark som delade stad, familjer och vänner i två länder. Vi såg delar av muren och gränslinjen som bevarats till eftervärldenav denna dystra period. Det är svårt att förstå att det inte är länge sedan detta hände här i Europa och inte långt från vår del av världen.

Delar av muren är fortfarande kvar.
Den gamla gränslinjen mellan Öst- och VästBerlin.

Efter ca 7 kilometer var vi tillbaka i husbilen, rejält blöta. Men efter en stund tittade solen fram så det finns hopp om morgondagen. Ställplatsvärden har även försäkrat oss om soligt väder i morgon, så nu är vi glada igen. Dessutom ser vi fram emot att träffa våra vänner Nadine, Robert och deras barn.

Förra höstens resa följde Västeuropas kust ner till Sagres i sydvästra Portugal. Den här gången åker vi på det andra hållet men delar också upp själva resan i två etapper. Under hösten ska vi ta oss ner till södra Spanien med Camping Cabopino som sista stopp, där har vi bokat plats i 8 dygn. I början av december parkerar vi Piloten vid Malaga Airport och flyger hem för att fira jul och nyår.

När vi kommer tillbaka i mitten av januari ska vi fortsätta in i Portugal med målet att då se mer av de inre delarna av landet. Planen just nu är att vi ska vara hemma i början/mitten av april 2020.

Ni är välkomna att följa vår resa även denna gång. Vi kommer att skriva när vi känner att vi har något nytt att berätta och visa. Om du använder ”Follow-funktionen” får du automatiskt en påminnelse varje gång vi gjort ett nytt inlägg. Väl mött via bloggen!! Till nästa inlägg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.