På vår lilla farm har vi ett gårdshus som vi under sommarmånaderna hyr ut till turister. De flesta kommer från Tyskland, men även danskar, holländare, belgare och fransoser har hittat hit. Till deras hjälp brukar vi samla ihop turistbroschyrer, både lokala och lite längre bort.

Sommaren 2018 invigdes Åsnens nationalpark under pompa och ståt med kronprinsessan Viktorias närvaro. Självklart berättar vi om nationalparken för våra gäster eftersom vi bor bara några kilometer från sjön Åsnen. Men har vi själva varit där? Nä, vi har åkt förbi flera gånger och ofta sagt att ”nästa gång stannar vi”. Vi borde skämmas, fast det är väl så, det som ligger nära tänker vi inte på, man blir lite hemmablind. Tröstar oss med att vi nog är i gott sällskap med många. Men nu har vi bättrat oss.

Huvudentrén till nationalparken, Trollberget, ligger vid västra sidan av Åsnen. Från parkeringen tar man sig ner mot sjön på välskött gångväg. Inga problem för den som har problem att gå.

Nere vid sjön finns stora skyltar med info kring området. Här finns också grillplatser och en fin brygga.

Längre bort finns också ett vindskydd med eldplats för besökare som kommer med kanot.

Utmed sjön går också en gammal banvall, ”Sillabanan” som var i bruk ända fram till 1970-talet. Nu perfekt för den som vill cykla, garanterat fri från uppförsbackar.

Däremot såg vi inte skymten av Trollet som enligt en sägnen ska bo här vid klippan.

Genom skogen leder också en mindre stig, men nu går det över stock och sten. Utmed den passerar vi olika typer av skogsområden. Med infoskyltar lär vi oss vad som är typiskt för just den miljön vi går igenom.

Efter några kilometer kommer vi tillbaka ner mot sjön. Just idag är det soligt och skönt, men sjön är stor, när det blåser vita gäss på sjön känns det bistert.

Tillbaka till det rullande hemmet. Här sov vi gott, endast vi och en tysk plåtis så ingen trängsel. Men under semestertider är det många besökare här.

Så, nu kan vi med rak rygg och gott samvete inför våra sommarturister, berätta att Åsnens nationalpark är väl värt ett besök. Dessutom kan vi konstatera, man behöver inte åka så långt för att uppleva något vackert och spännande. Har du vägarna förbi och inte varit där ännu, ta dig tid och stanna till. Vi tror inte du kommer att ångra dig!!

Kanske någon undrar hur det gått för vår ekorre som vi berättade om i förra inlägget. Den flyttade till ny bostad, ännu en fågelholk. Vi har tittat till den varje dag och försett den med mat. Nu har vi dock inte sett den på några dagar och enligt våra beräkningar så är ekorrungen så gammal att den klarar sig utan sin mamma nu. Våra katter har inte heller kommit släpande med någon ekorrfångst, då hade de inte varit värda många pesetas. Så nu hoppas vi på mamman och ungen finns här i omgivningen. Återstår att se om den nya ”hörnlägenheten” får nya hyresgäster när nästa vinter kommer. /Eva o LO