Det blev två nätter under tallarna på Camp Riviera Markarska. När man parkerat i denna stillsamma miljö, är det svårt att föreställa sig att bara några hundra meter längre ner mot havet ligger det ena stora hotell komplexet efter det andra längs strandpromenaden.




Just nu är det väldigt lugnt eftersom säsongen börjar lida mot sitt slut. Under högsäsong är det väldigt många turister här och vi förstår att människor söker sig hit. Ett kristallklart vatten, vacker omgivning och ett utbud av aktiviteter.


Vi fortsatte vår resa söderut med en övernattning i lilla Duba, en verklig kontrast till övriga ställen vi stått på. Här var vi alldeles ensamma på den enkla ställplatsen.



Vid senaste folkräkningen 2021, var det endast fyra personer folkbokförda här i Duba. Kanske var det en av dessa fyra som kom med sin permobil för att inkassera de 20€ det kostar att stå här.
Härifrån var egentligen vår plan att vi skulle vända och köra norr ut igen. Men vi ville verkligen se den vackra Pelješac-bron igen. Den fick alltså bli den verkliga vändpunkten för resan utmed kusten, efter 265 körda mil hemifrån.

Efter ca 5 mil checkade vi in på Camp Viter i Zaostrog. Vi förstod snabbt att den här campingen passade oss perfekt. Lagom stor, 120 platser, rent, fräscht och välplanerad med stora ytor att parkera på.



Vi har varit här i byn tidigare men aldrig övernattat. Det som lockat oss då var de målade dalmatinerna som kan ses lite varstans i byn.
Men nu vet vi varför det finns så många dalmatiner just här. Zaostrog ses nämligen som dalmatinernas hemort. I det Fransicanska klostret, St Mary, här i byn, finns det en berömd målning ”Nattvarden” från 1700-talet där en svart katt och en dalmatiner är avbildade. Det här anses som bevis för Dalmatinens ursprung.







Men det visade sig att Zaostrog har så mycket mer att erbjuda. Den långsmala stranden med sitt kristallklara vatten ligger strax nedanför campingen och här finns utrymme för alla. Eftersom prognosen visade att sämre väder var på väg passade vi på att ta vara på kanske de sista sol- och baddagarna.

Härifrån byn kunde vi ta långa promenader utmed kusten till grannbyarna med sina vackra vikar. Platser som vi tidigare bara sett uppifrån vägen när vi passerat med husbilen.







Den här delen av Kroatien drabbades så sent som 1962 av en förödande jordbävning. Då låg byarna högre upp utmed berget som ett skydd mot piraters härjningar. Så även Zaostrog.
I stort sett alla hus raserades till följd av jordbävningen. Klostret som låg nere vid havet var ett av de få byggnader som klarade sig.


Ett stort arbete med att återuppbygga byarna startade snabbt. Men nu flyttades byarna ner till själva kusten och har efter detta blivit kända turistställen. Förflyttningen av byarna kanske också ger en förklaring till att vi i dag inte ser några gamla förfallna hus längs med kustvägen. Något som vi ofta sett på våra resor genom små byar.
Uppe längs bergen syns fortfarande rester av de gamla byarna men naturen återtar mer och mer av marken. Dessa platser har också blivit populära utflyktsmål för dagens turister, även om det är mycket uppför.
Det utlovade regnet kom och med det lämnade vi det vackra Markarska Riviera. Vårt nästa mål var den historiska storstaden Prag. För att nå dit behövdes tre övernattningar.
Den första i Grabovac på en parkering till ett hotell som är tillfälligt stängt. Det verkade som det var helt stängt. Men det var tyst, ingen trafik och bra plats att sova på.

Nästa stopp blev i Sankt Veit am Vogau, nu i Österrike. En parkering mellan en stor kyrka och en idrottsplats. Dessutom tillgång till en välskött offentlig toalett.

Tredje övernattning blev i Tjeckien och Velké Meziřiči, några mil efter Brno. Även här en parkering utanför en kyrkogård. Alltid lugnt, inga partyn på sådana här ställen.

Härifrån var det inte långt upp till Prag. Vi har vid tidigare resor passerat staden flera gånger och sagt att hit ska vi. Och nu blir det alltså av, dessutom lovar vädret soliga dagar. Mer om vårt stopp där i nästa inlägg.